Blir lätt hänt att man sitter och inte gör någonting medan man väntar på att ens vänner ska höra av sig och fråga hur det går eller när man ska ses, och lika så är det för ens vänner. Vilket alltid slutar upp med att man kommer försent helt enkelt. Men vi kom iväg och hann se ungefär lite mindre än halva föreställningen, vilket var väldigt vackert! Sprang verkligen runt för att hitta ett bra ställe bland alla dessa höga hus och små vägar i bostadsområden för den bästa utsikten. (Man kan även köpa biljetter gör att få de allra bästa platserna men det gjorde inte vi denna gången). Det roligaste var väl att när vi väl kom att hitta en bra plats så slutade allt och där stod alla beredda med sina kameror och den där exalterande känslan att se framemot mer, och så var det slut. Vi ska dock försöka gå en gång till nu, den sista gången tror jag rättare sagt. Och då ska jag ha köpt mig en yukata!