VAR GÅR GRÄNSEN MELLAN VÄNSKAP OCH BEKANTSKAP?

Hej alla fina. Idag har jag lunchat med människor jag verkligen inte har träffat på länge. Vilket gör att man har ganska mycket att prata om. Samma som jag gjorde förra lördagen för en vecka sedan också. En kopp kaffe med vänner gör verkligen mycket. Men något jag hamna i diskussion om idag var, när går egentligen gränsen från att vara bekant till att vara vänner och hur vet man att man är vänner och inte bara bekanta.


Det är lätt att ta föregivet att man är vänner när man egentligen kanske bara är bekanta. För mig gäller det inte att jag måste godkänna en människa för att hen ska bli min vän. Det gäller heller inte att sätta en person på så kallad "prövotid" för att gå från bekant till vänskap (för vad är ens en "prövotid"?!). Det handlar om medkänsla, närhet, förståelse, viljan att fråga och lyssna. Att fråga hur Du mår och samtidigt lugnt invänta svaret på frågan utan att avbryta och gå in på ett annat ämne. Det handlar alltså om samhörighet och att känna värme. Att kunna prata om specifika problem och ha djupa diskussioner med och som står vid ens sida oavsett vad som händer. 

Bekantskap däremot ser jag mer som en ytlig form av att känna någon. Man vet alltså inte så mycket om personens liv egentligen. Även om Du träffat en person ofta eller bara på bussen hem vissa gånger, så är små prat det enda Ni pratar om. Så som väder, det man gör idag, eller mer skvaller. Och det mesta består faktist av korta svar som inte alls är djupingående. 

Många tror De har en tiotal vänner som de verkligen håller nära och umgås med. Men faktiskt ser jag hellre att Jag bara har några få vänner som jag verkligen litar på till tusen och bekanta har jag väl hundratals av. Det är verkligen lätt att tro sig vara vänner när man egentligen bara är bekanta. Och någonstans mellan bekantskap och vänskap kommer ordet kompis som personer man faktiskt känner en form av vänskaps relation med men har inte helt den där djupa diskussionen med. 

Hur ser Ni på detta och var tycker Ni att gränsen går mellan bekantskap och vänskap? Vill verkligen se erat perspektiv ifrån detta, så kommentera gärna dina åsikter.
Annika

Jag tycker att gränsen mellan bekanta/kompisar och vänner är ganska tydlig. De som jag kan ringa mitt i natten när något gått fullständigt åt skogen är mina vänner. Skulle jag dra mig för att ringa och be om hjälp, är det bara bekanta. Jag har 5 riktigt nära vänner som jag vet skulle backa mig oavsett, och kanske 3-4 personer till som jag är väldigt nära men inte fullt ut på samma sätt. Resten är kompisar/bekanta.

En av mina absolut närmsta vänner träffade jag av en slump på nätet för ca 14 år sedan. Vi skulle aldrig träffats annars. Vi är helt olika, bor på helt olika ställe, lever helt olika liv och kunde inte vara mer olika. Men våra vägar korsades och jag är så glad för att ha henne i mitt liv <3

Ha en bra fredag! / Annika

Svar: Precis så! Men många ser inte skillnaden. Som en person i min närhet, vi pratar ofta, om himmel och jord men det enda jag vet om denna personen är bara om hens problem. Vet ingenting i sig om personen själv. Vilket gör oss mer bekanta än vänner egentligen. Men när vi pratar talas vi vid som "vänner". Något som kan göra en förvirrad.

Nätet tillför verkligen även bra saker. Är oerhört glad att höra att ni korsat vara dras vägar och även om ni är så olika så är ni så nära. Underbart!

Ta hand om dig och detsamma!! ♡
ZERO

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress