I was finished in time today, actually faster than I thought from the beginning, so there was more time to blog and write down my thoughts. There's something I think about every day I walk around town, while I'm on the bus, even when I'm sitting at home, like with coffee in one hand and the other hand has it's fingers on the keys. We are who we are, we are born, not because we like it or want it, we do not know that we are born into this world we live among until our consciousness begins to take place. No one remembers when they were born. Nobody remembers anything during their childhood as a minimum. When awarness is taking shape is a part of the unaware disappearing, leaving place, take place. Unaware unit keeps us totally unaware of what is happening around, because no one is born as haters. to hate, a word that has become a lesson. We learn things when the aware is born. Children see. Children do. Much more than we think and see. Children learns during the grown ups, things happening around their own environment around what consciousness takes in. You have to learn to be visible. Talk. Feel. Walk. Run. Play. Grow up. And this; Children do not see what we do. What we are saying. What is happening. Children are kind. Sweet. Silence. Responsive. Older blaming children for their language but who blames the older? Older blame the younger generation for everything, which is actually the older generation's fault. But why do not we blame the older generation?

 

Hann klart med det jag skulle i någorlunda tid, faktiskt fortare än jag trodde från början, så det blev mer tid över till att blogga och skriva ner mina tankar. Det finns något jag tänker på var dag jag går på stan, åker bussen mot studieplatsen, till och med när jag sitter hemma, som nu, med kaffe i ena handen och den andra har fingrarna på tangenterna. Vi är vilka vi är, vi föds inte för att vi vill det, vi vet inte om att vi föds in till denna värld vi lever bland förrän vårt medvetande börjar ta form. Ingen kommer ihåg när man föddes. Ingen kommer ihåg allt under sin barndom som minst. När medvetenheten tar form försvinner en del av vårt omedvetna, lämnar plats, tar plats. Omedvetenheten håller oss helt omedvetna kring vad som händer runt omkring, därför föds ingen som hatare. Hata, ett ord som blivit en lärdom. När såväl medvetenheten kommer lär vi oss saker. Barn ser. Barn gör. Mycket mer än vad vi tror och ser. Under lärdom tar barn in saker, saker som händer runt omkring deras egna omgivning kring vad medvetenheten tar in. Man måste lära sig för att synas. Prata. Känslor. Gå. Spring. Leka. Växa upp. Så kommer det här med att barn inte ser det vi gör. Det vi säger. Det som händer. Barn är snälla. Söta. Tysta. Lyhörda. Äldre beskyller barn för deras språk men vem beskyller dem äldre? Äldre skyller på yngre generationen för allt som egentligen är den äldre generationens fel. Men varför beskyller inte vi den äldre generationen?